Transkriberad uppteckning

Han heta Rövolln n där volln där-u Stor-Hans var. På vittren (vintern) var det en gång då det kom ett helt följe och hörde efter dom skulle fo vile. Dä va bå häst och folk. Och dom hadd i spôn (matapannen), en stor matspann och åt. Och så vila dom och for. Då skull-n ut å sjå ätte, och då var-e inge spår. Det var underjordiske.