Transkriberad uppteckning

Det var en som hette Anna Larsson i Oviksfjällen, och hon kunde verkligen bota. Hon kunde mycke. En gång var hon i Vemdalen, det var marknan där, och sä så var det en bonde, som blev så förfärligt sjuk. Då kom dom och ville ha dit henne och bota honom, men hon ville inte först. Men dom ba henne, och så kom hon då och såg på honom. Och så skrev hon [rekvisition på en medicin] och skicka till abotek, men då det kom, så såg hon att det var inte riktiga medicin. Då gick hon dit, och hon träta med dem och sa att hon hade rätt slå sönder alla flaskor dom hade, för att dom inte hade gett henne rätt medicin. Men det fanns inte. Då gick hon tillbaka, och så tog hon en kopp brännvin, och det fanns pengar då som var värd 4 kronor, silver, och hon tog en sån och la i koppen, och han flöt, och så la hon dit en bit ruttet trä och det sjönk. "Ja fanen, han bli frisk!" sa hon då. Och så tog hon upp slanten och så la hon i ett pulver i koppen och gav honom. Och han blev bra. Dom som kunde så där dom var född så. I Berg var det en som hette Maria. (Den i Berg i Jämtland bosatta och vida omtalade "Lapp-Maria".) Hon bota så mycke. Hon vart ju kratulera (titulerad) för doktorinna i barntidningar.