Transkriberad uppteckning

En gång talte min gubbe om, att hon och några pojkar till var ute i Ödsmåla och vaktade får om sommaren. Då hörde de, hur det smattrade med 'greslor' inne i berget. Och de kände lukten av nybakt bröd. Det var bergatrollen, som bakte. Jag var med min mamma på ett ställe ute i Halland, och där låg ett stort, räligt barn i vaggan – huvet var så stort. Så sa mamma till mora – hon var ute: "barnet här inne gråter." Då sa mora: "Ja, det är inget barn. Det var ett, som blev slängt i vaggan, och mitt blev taget. Det är tjugo år nu, och det blir inte större." Det var trollen, som hade tagit hennes barn och lagt en trollunge där istället. – De hade för sej trollen skulle inte kunna byta, sen de hade gått i kyrkan.