KORPSKRIFTEN

...
Meny

Vädermärken

Transkriberad uppteckning

Abborfenor, ja, jag har prövat det märket också. Men det stämmer aldrig riktigt bra. I små insjöar är det mycket som inverkar på fenornas färg. Nej, svinmjälten är säkrare. Eftersom jag inte har någon här, får jag väl rita en. Det raka strecket är mjältens undre kant. Om vi säger, att mjältens lillända är den 1 oktober, så betyder andra ändan 1 april ungefär. För längre tid räcker inte mjälten. I vinter ser mjälten ut såhär. Från 1 oktober här vid lilländan är han tunn och tjocknar sakta, tills vi kommer till slutet av december. Där blir han tjock med ens, och så håller han sig för februari, men mot slutet tunnas han av hastigt, och för hela mars är mjälten bara en tunn skolla. Det är inte alls konstigt, utan vem som helst kan lära sig spå väder med hjälp av en svinmjälte. Det är ett av de äldsta spådomssätt vi har. Jag lärde mig det i barndomen av gamla slaktare. Hur det hänger ihop? Jag kan inte förstå annat, än att det måste finnas något ämne i mjälten som svinet behöver för alt klara sig i vinterkylan. Vi talade om grävlingen. Han gick och la sig tidigt i november. Det är ett säkert tecken på en envis vinter.

Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Vädermärken

Fler sägner från

Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR