Transkriberad uppteckning

Vid Friggårds på Fårö bodde en Advokat Skabo, son till en Pastor på Fårö. — Denne Skabo var en väldig Jägare (»gikk äili mä'råir») och lefde endast i Jagtens nöjen och umgänget med sina kära bössor, dem han ock uppkallat med särskildta namn: så hette en »Lanngan», derför att hon antingen hade lång pipa eller derför att hon dref så långt; — och den andra bössan hette »Fian»1: begge dessa bössor voro rätt goda, men voro dock ej alltid dödeliga i skottet. Men Skabo's tredje bössa hette »Käraste!»2 var ock den käraste för sin ägare och slog alldrig felt. — En gång kom Skabo's dräng hastigt in till honom och sade, »Det ligger en stor kut på stenen här nere i viken!» »Tag hit en bössa», svarade Skabo. Drängen räckte honom då först »Lanngan», då Skabo skakade på hufvudet, sedan »Fian» — likaledes; men när han fick tag i »Käraste»2, gick han ut till gatgrinden vid Friggårds och skjöt den stora »kuten» på det ofantliga hållet der han låg och solade sig i Friggårds-viken på stenen, som derefter fick heta »Skabo's-Stain». Jens Jak:n Båta. En Kristen Schabou, Pastor på Fårö 168o t 1713. O. W. Lemke. Koncept till I: 992 i R 625: 5, S. 91 (1849). Advokaten Skabo (son af Past. på F.) bodde på Friggårds o. hade tre bössor: Langan, s. ej var dödelig ell. allt. dödade; Fian, som var ngt bättre; men Kom-då kärasten lade rofvet ned på stället. — Han stod vid gat-grindi, f.def. sköt en Kut (= själ) på Skabos-stain uti Friggards-viken (som är 300 steg bort).