Transkriberad uppteckning
Bunga kyrka, invändigt en af de vackraste på Landet, är omgifven af en ovanligt hög och stark mur1, öfverst krönt med mot sig lutande kantstående toppstenar (såsom Wisby murar och torn), och dessutom här och der visande spår af skott-gluggar i de 6 eller 7 alns höga murarna; så att ingen kyrka här tydligare visar sig så af kyrkogårdsmuren bevärad. Också förmäler sägnen att ett stort slag förefallit på Bunge kyrko-rum, då Gutar' skola hafva försvarat sig jemväl inom kyrkogårdsmuren, och att hål efter fiendens kulor skola hafva synts uti kyrkogårds-portarna. Men slutligen vunno dock Gutar' och fienden måste bort; »annars hade vi nu ej varit i den Svenska religionen!» Ett måladt skilderi af striden finnes ännu anbragt å norra muren i hög-kyrkan (mot Allmogens vilja af Pastor öfverstrukit med tjock kalk-välling) i färgor, der strids-folk, vapen och fanor, borg eller stad och gråtande qvinnor, som åse striden skola finnas aftecknade: hvilket allt, då man lossar kalk-skorpan, der ännu tydligen synes. [-- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- --]2 P. Wästman, Klockare i Bunge. L. Utbunge, f. 1774. Tätt vid kyrkan i Klockare-gården står såsom stäng [si el qvar emot Prästängen tvenne murar, med portar och gluggar af finslipad sten, af det fordna »Bunga-kloster», på Pastors begäran och med Consistorii bifall nedrifvet »för att ej skada Pastorns fäboskap». Några steg från kloster-ruinen är i ängen en brunn, belagd med en prydlig täck-sten. [-- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- --]3 Bunga-Kloster-ruin blef nedrifven 1807 och stenen använd till Löfvenberg-Grubbeska byggningen på Fårösund, som då tillhörde Fåröpresten G. E. Lyth; och Joh. Flodenberg (sedermera Skepps-Ombudsman) var bokhållare och tillsyningsman vid byggraschen. E. I. Grupp, jun:r. (Murarna voro så fasta att man knapt kunde få kull dem. P. Wästman.) Klostret nedrefs 1807 (på Landsh. Emb:s befallning) för att ej skada pastor D. Söderbergs oxar och kreatur och på bana anhållan, då stenen användes till Strandridare-byggningen och Alfvegrens trappor på Fårösund. P. Wässman, f. 76. Vid Kat-lunds i Gröttlingbo skall äfven hafva varit ett Kloster. (Se: N:o 766.) »Katri» kloster vid Katlunds i Gröttlingbo. (P. M. Rundberg.) — Munke-kloster på skogen mellan Sudurböis i Hangvar och Tängelgårda i Lärbro: »Munke-vägen», C. Norby, Austers. Nunne-kloster vid Härfars i Lye. I: 802.
