Transkriberad uppteckning
En karl gick i skogen och hittade ett hästben. Som han tyckte att han deraf kunde göra nyckel-skyltar, tog han det för roskull och bar det på ändan af sin käpp. Men då han snart mötte en karl, som han tyckte sig känna igen, skämdes han att gå och bära på det gamla häst-benet, hvarför han slängde det ifrån sig och skar märke i en tall vid hvilken benet föll. Men, när karlen var försvunnen, hittade [han] väl tallen men icke benet. Carl Pettersson, Thors i Bro. J. G. Hansen.
