KORPSKRIFTEN

...
Meny

Vår och höstarbete, slåtter, skörd, tröskning

Transkriberad uppteckning

När den torre är våter, mången man gråter. Februari sa det att om han hade den makta som januari så skulle hon frysa kalv i ko. Göja lånar elva dar av mars te att rusta på. Så då blir det dåligt väder en bit in i mars mä. De darna kallade de gamle för "Göje rumps." Mars med sitt skägg lockar barna utan vägg, men om mars tar på sig luva, så blir barna inne ve gruva. Om det var någon som inte hade något att fodra med i korsmässeveckan så kvittade det, vad de hade gett kreaturen under vintern. Den veckan var alltid kall och det är den i denne dag. Kyndelsmäss var lilla jul. Marsakråkor dög att äta. "Olsmässe sken." Då var det så varmt så rågen rann. Kristi hirnmelfärdsdag skulle de börja fiska och så skulle de gå till kyrkan och vara vitärmade. Då hade fruntimmerna så fina, vita silkesschaletter på sig. Nej, det var inga eldar vid Kristi himmelfärdsdag. Det var bara vid påsk. Då alelövet var som ett musöra så gick ålen. Frost gamla vaffrenatt, frost i sju veckor. Marsagroen kommer sällan åt laa . Om det regnade på bönesöndag så blev det ett vått år. "Kråkevintern" var i mars. Då brukade det bli "a kaller snärja." Göken kommer i nionde veckan. Det är gökaveka eller korsmässeveka. Kreaturen släpptes merendels den förste maj. Om det blir rim före jul, det betyder gott år. Då blir det regn före mesummer. Dagarna i påskveckan är svarte måndag, vite tisdag, dämmelonsdag, skärtorsdag, långfredag och påskafton. Påskdagen på morgonen skulle de gå ut på en kulle och se solen dansa. Långfredagsris hade fru Johansson aldrig hört talas om. Ej heller arbetsförbud i samband med påsken. Marsormen var det medicin i. Den skulle de koka och använda. Så talade de om marsabocken, vad det nu var för en bock. Om kyndelsmäss är lärkan så högt som oxen bär oket.

Socken Surteby
Landskap Västergötland
Härad Marks hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (DAG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Vår och höstarbete, slåtter, skörd, tröskning

Fler sägner från Västergötland

Se alla i Västergötland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR
MIMER //