Transkriberad uppteckning

Du begriper då inte mar (mer) än soa på värekvärna . Ack för de barna när en skeckar dum te körka så går dum te kvarna. Han geck sum en skarpskodder katt på ett vattlafat . (fort och lätt). Han ser ut, sum han vöre vattlakramater . ( det vill säga mager). Han ser ut, sum han vöre upptuggen utå trä. Östa vind och västa blåst, ja väntar brev mä nästa post. Var och en känner sina löss på gången. Välpen får la tänder. Det växer inte vett och vägger på en gång. Ett trä kan inte bränna och aj käring kan inte träffa. De e svårt å höra lus hosta som inget bryst har. Vecki lus för? (Till en som inte har råd att köpa.) Gefta se och komma i ro, mä röva i ett myrebo. Ongdomen rasar te han blir sjutti år och sen blir'n spettane galen. Lika gärna kan en seta se te räddning sum te springa se te't. Flygane kråka får nöt, men setande får inget. Hade du dånat så pass i fjol så hade du vart gefter i år. Ska en gefta se så ska de ante vara, mä en onger och ovetier eller ock när en blir gammal och völeslöser (tillslöad). Räven biter inte gärna nära yla. Den som är kär har sju skinn för öga. Den som är höstrik är vårfattig. Han e lik torrbaggen, han svävar runt i luften och slår ner i a koräka. Han värde (väjde) efter bjällekoa och feck skettrompa. Den ene tycker om mora och den andre om dotera därmed blir de gifta bägge två. Ja fick inte såpass som salt på en sul. (Om besök på dåligt ställe). Du sat inte på lusa när du dräpte kneta. ( det vill säga ej snål). Vart ajn kummer legger nöja (klubba) på kubben och summastäss tjå (två). En ska ljuga långt och smalt så det går i folk. Var tar du för alna för du ljuger? De e ajl i brannen innan det ryker. Det ska antingen vara hatta eller sketa. Nu får vi allt binna fra en aen lie. Där var bå lo och le och lavägg. (Både det ena och det andra.) Te aldrigsmässe då de klippa svin. Vår Herre har alla skapat men inte alla skrapat. (När han skrapa me så gick skrapeskaftet åv, tillägges stundom). De i ifrå slipet och te slägget. De e ifrå slägga och te slipestajnen. Har ajn 'döve, får ajn ko. En liten kan göra möt, männas en stor vänner se om. Kyss mig på måndan för på tisdag e ja inte hemma. Tjå stora gå inte i ajn påse. Rikemans barn och fattigmans kalva da vella aldri leva. När det regnar välling, har stackarn inga ske. En knuten näve kommer aldri nö gött i. Ont öga bör aldri gott se. Ajn ska aldri gråta löenfot. Stora ol och fett fläsk det fastnar inte gärna i halsen. Skit och flit gör bonnen rik. De e bättre å vära inne för bare maten än gå ute och ingen få. Lite snett e aldri lett och möt e bara vackert. Allting klär en skönhet men ingenting messklär a apa. Kyrkans granne är sist framme. Han e så lat så han tröster inte skrapa ajlen å se. Han e så lat så han e inte väl å asa ätter räver. Det kan inte alla herra vära, summa får la säcken bära. När en sputtar i kåln, får en själv äta upp'en. Den som gärna vell sjonga får snart visa. Det brakar mö när en katt skiter, men det blir inte mö å't. Hunna och herra stänga aldrig dörra. Större skepp har la vultet än a träske. Större skepp har gått i sank än a köllbötta. Här e la flar brokiga hunna än prästens. Nu ska här bli ljus i Guds hus och lamper i gamla träkörker. Det går väl an å flyga när andra håller uppe vinga. Fint ska det vära, kosta vad det kosta vell, bara det inte går över fem öre. Vänna mun ätter matsäcken och röva ätter åbäcken. Om en skickar a so te Roms port, sa eå so när ho kommer igen likaväl. Den sum via far blir mö var. Han är inte, födder i första . Han är inte, födder i första och sparkater in. Ajn känner inte fölk innan ajn får tömma salt mä dum. Du e så dummer, sum Gud e vis. Du e så dummer så det finns inte en oxe på Öresten dummare. Han e så sluver som Salomos katt för han blunna när han fes. Han e så dummer så han har aldri vart idur första. Han lever den sum sist sa't. Har du gluckat så må'tte gala. En ska gå bort och höra hur en har't hemma. Var ajn sjonger ätter sett näbb. En kar ska stå ve sett ol och a käring ve si gryta. Detta e inga välling å grina åt. Nu ska vi vära allvarsamma och låta snuva rinna. Lägg inte näsa i blöt, ifall hu e torrer. Munnen gick som a lammaröv. Upp stara och koka gröt, det susar i ströttåsen. De e bättre å vära näken än ha a fjär för röva. De e röset å inga skjorta ha då en e van en trase. Det kwettar va koa mjölkar när ho själv slör ut'et. De e inget lyte å ha stort snyte, de e större skam å komma näselös fram. De e inte borte som rinner ur näsa i mun. De e lättare å gå på där gärdsgårn e lågast. Den kommer inte försent som ska hängas ve ljus. Den som kommer först i säcken ska först ut. Den som köper så mö han ser, får sälja så mö han har. Den som lägger sig som ett svin, står upp som en karl. Där e inget brö i hunnaboa så länge hunnen lever. De e la uppskrevet i glömmeboka. De e så omöjelit som binna hunna mä körv. Var och en skrapar unner si gryta. Där sum väles (hanteras) nå gött där spelles må gött När a höna får ett maltkorn så ölar'a. Ajn får släppa te både ris't och röva. En ska inte brisa för uböret . En ska hålla sig framme när mat och stryk vankas. Den förste timmen i galgen e den värste. Äta kål då får ajn stor buk och små lår. Han far sum det onna väret. Han har så brått sum han skulle raka smör't ur ajlen. Det gick sum snö för var't vann. Han ser ut som kom och hjälp mig å slipa. Här e ägget efter den gula höna. Det hjälper inga kalvaböner. Köa ska ha kalven vannel. (Behöver mer efter kalvningen). Könstema e många, men knepen e flar. De e inte ofta korpen skriker till eget namn. Klocka e för skräddara och skomakara och inte för ärligt folk. Nu har hälta koa kalvat. Om det vill sig väl så lämmer bäggen. När musa är mätt e mjölet fräckt. Takelotten e bortlagder och hettelotten e inte lätter å finna. Eller: Takelotten e bortlagder och gevelotten e inte så stor. En kan inte ta å lusa mer än smällen. Torva gifter lorva och pengar gifter troll. Vanen e värre än förvet. Ingenting ä sämre än gröt om kvällen och ingenting ä bättre än fes om möran. Ett ordspråk från Borås: Det ska antingen vara hösapösa eller hurpasumpa. (Antingen för mycket eller för litet.) Ordstäv: Allting har gud skapat, men detta här har vaxet te sena, sa tösa. (när hon tog sig om brösten) Skit i mi sorg, sa Döven. Nu skomme saj på väven, sa blinna Sara. De e lite sum grannar ögat, sa Skam när han fick a järnharv rt. Det smakar mums, sa Skam när han åt smånubb. Det funte (tänkte) ja, sa Nabbarn om örefilen. Släkta e värst, sa räven om de röe hunna. Här bli inte gott innan det onna kommer ner, sa käringa när ho ramla å taket. Langt häna och dit, sa käringa när ho peka på månen. Rötet e snart revet, sa käringa när ho rev örat å gubben. Här går det ra i ra, sa bonnen när han körde aj ko. Det smakar fogel, sa käringa när ho kokte fesk. Det ger sek i ännen, sa rajpen. Mara lara, sa murarn då han satt i körka och söv. Där var inte ant å ta, sa tjuven då han tok dörra. Det rör inte min kropp, sa bonnen då hunnen bajt'en i träbenet. Det var skit, sa skölt när han fick en palt te frukost. Det tar sek, sa pajken om skrikinga. Nu e de slut mä wisslinga, sa pajken när han skar läpen å far'n. Det tok slut, sa Skam om bönedan. Välkommen, sa vargen te geta. De e bra sum de e, sa han, sum hade ajl i håret. Det går över, sa han som spydde i sån men det går aldri över, sa käringa då hu spydde i risslet . Namnet skrämmer ingen, sa han som hette Skit. Ja förstår, sa han sum ingenting begrep. Sibyllas spådom: Världen ska ta slut när det är: A hätta på var kölfe och ajn hatt på var stölle. När kornet i äpplet sig vänder, då många ting uppå jorden händer. Eller: När kornet i äpplet sig vänder, då har min spådom sin ände.