Transkriberad uppteckning

När solen tänder sina strålar, med ömhet tänker jag på dig. När månens aftonglans sej målar, då är min tanke blott hos dig. Du var den första som ja älskade, du var den första ja tillbad. För din skull är mitt hjärta fängslat, din bild uti mitt bröst ja bär. Ja kan ej skiljas från din sida. Mitt hjärta svarar endast nej. All annan smärta kan ja lida, men överge dig kan ja ej. Vi skolen leva sälla dagar, vi skolen leva som ett par; jag endast, att du ger mej lagar, jag endast, att du har mej kär. (???) Om mamma skulle oss förneka att bli ett äkta par me dej, vår kärlek kan hon aldri neka, om hon förnekar mej din hand. Nu reser ja till fjärran stränder, adjö, farväl, min lilla vän! Men räck mig ej den falska handen, den trogna har ja givit dej.