Transkriberad uppteckning

Ack, lilla vännen min, den ja ej mera finner! Vem haver bringat dig att ändra dina sinnen? Skall jag förlora den, som mig sitt hjärta skänkt, och så till inte bli, allt vad jag haver tänkt! För aldri vill ja mer på jorden nånsin leva, det kan ja visserlig för Gud all sanning säga. Men ett vad jag dej ber, bedrag ej någen mer, det kommer nog en dag, då du får stort ansvar. Nu vill jag till ett slut dig i Guds hand befalla. Hav tack, min lilla vän, för kärleksstunder alla, som vi nu firat har i våra unga dar. Jag glömmer aldri dig förrän jag läggs i grav.