Transkriberad uppteckning

När min far var pojke — han var född 1843 — fick han en gång se en varg som jagade en gris. På den tiden fick grisarna gå ute mycket mer än nu. Det var alldeles härute i södra gatan. Far min tyckte sig se, att vargen nafsade grisen i rompan, men det var för nära gården, så vargen vart skrämd och sprang sin väg. Det på stods att vargen hade bitit ihjäl djur här och där i skogarna strax förut. En gång var det en ko, en annan gång en kviga, för att inte tala om alla lamm. Särskilt gärna rev vargen dräktiga djur, talade farmor om. Det här hände på 1850-talet, och efter vad jag har hört, skulle det ha varit sista gången som vargen var framme i Kisa. Det var åtminstone den sista som far såg.