Transkriberad uppteckning

De va en di kallte för Olle Skytt. Han bodde där i Hästhagen för änne på Hargsjön, å han va så snäller te skjutä, den där. Han behövde barä blåsä ett tag i bössepipa, så kom de fullt å djur å skocka sej ikring stuva. Fögla satte sej å sjungä på körsten, å älga å tiara geck å strök utför fönstera. Men när han va döer, så satt änka på sängkanten å grät, för ho tänkte på sej å di tre barna, va de skulle bli å dom. Då kom de in ett så faslit grant fruntimmer te'na, å ett långt grönt släp hadde ho ätter sej. Å ho satte sej breve änka, å så sa ho te'na: »Ja, gråt inte du! De ä la värre för mej. Ja hadde sju barn mä'n, ja», sa ho.