KORPSKRIFTEN
...
Marknad
Logga in
Meny
Folktro & Sägner Ramundeboda, Närke 1865

Jättekast i Bodarne

Transkriberad uppteckning

Emellan Isberga och Brostugan öster i socknen ligger en stor jordfast sten, som anses vara slungad af en jätte, men om denne varit Ramund eller någon annan, uppgifves ej.

Socken Ramundeboda
Landskap Närke
Härad Grimstens hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen
Licens Creative Commons (CC-BY)
Originalpost Visa på Isof Folke

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Jättekast i Bodarne

Fler sägner från Närke

Se alla i Närke »
Ramundeboda, Närke

Ramundaboda

Vid Ramundaboda eller Bodarne gästgifvaregård i socknen af samma namn skall i forna tider hafva bott en jätte Ramund, af hvilken stället fått sitt namn. Han skall vara begrafven uti en ännu synlig, men af skattletare illa medfaren mindre ättehög på Korsbacken öster om kyrkan. Ett svärd, som säges hafva varit Ramunds, förevisas ännu vid gästgifvare gården, hvarom kan läsas uti Dr Hofbergs till Kongl. Witterhets Akademien ingifna Antiqvariska beskrifning öfver Bodame socken; dock må här anmärkas att svärdet knappast kan ega enl så hög ålder som der uppgifves. Wid Ramundaboda har äfven varit ett gammalt kloster för St Antonii bröder, och om de minnen och sägner, som derefter ännu finnas hos folket, är redogörelse lemnad uti förberörde beskrifning.

1865 Läs sägen →
Ramundeboda, Närke

Häxor och trollkarlar

Det var en gubbe, som gick omkring. De kallade honom Munkalöven från Tångeråsa församling. Han hade till specialitet att han gick omkring och gjorde Fur i alla fähus. Han gick för jämnan. En gång kom han till Janstubbetorp. "Jag ska gå ut i lagårn ett tag", sa han. Men gumman där sa till honom: "Vi har som bätter å inte haft nån otur på länge, så det behöver i inte." – "Så kan I le ja då" sa gubben. Han fick gå utan att han fått varken mat eller kaffe. De hade kreaturen ute på bete hela sommaren, men skällkon gick före och de kom hem varje kväll. Men den kvällen, gubben varit där, kom de inte. Då hade tre kor fastnat i en mosse och de två var döda. Den tredje fick de upp och eldade de ikring, för det var kyligt på hösten. Och då de kom ut nästa morron, låg en annan ko stendöd i båset. Munkalöven kom igen länge efter det att detta hänt. Då sa ägaren till honom direkt, att han hade förtrollat det för dem. Då gick han och kom aldrig igen. Mina föräldrar talte om detta. I Ramundeboda socken var ett ställe, som hörde under Laxå. Det låg i skogsmarkerna. En familj arrenderade Stavåna. Så dog mannen och hon blev änka. Bonna kallade de henne. Hon kunde bota sjuka djur. På en gård låg en häst död, när de kom ut i stallet. Det var väl mellan 1865 och 1870. De gick efter Bonna. Hon kom och tittade på hästen. Hon tog en halmsudd och strök över hästen och mumlade en formel. "I kan bestämt trolla, " sa någon. "Dä ä inget trolleri, dä ä en vetenskap," svarade hon. Hästen vaknade till liv. Det var inget fel med honom.

1951 Läs sägen →
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR