KORPSKRIFTEN

...
Meny

Mara

Transkriberad uppteckning

Maran trodde de var folk. De såg maran klev upp på ugnen och gav sej iväg -genom skorstenen. Hon bytte inte gestalt. Det var både manfolk och kvinnfolk, som kunde- vara mara. De vet inte om det själva. Hade man ett djur, som maran ville rida på, om man då tog en halsduk och knöt en knut på den och hängde över djuret, så var det inte farligt att maran kom igen.

Socken Öxabäcks
Landskap Västergötland
Härad Marks hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (DAG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Mara

Fler sägner från Västergötland

Se alla i Västergötland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR
MIMER //