Transkriberad uppteckning

Dymleveckan var veckan före påsk. Det var palmsöndag, svarta-måndag, vita-tisdag, skaronsdag, skärtorsdag, långfredag och påskafton. De skulle inte äta precis vad som helst den veckan. Långfredag skulle de aldrig smaka nån mjölk eller nå't smör, för då skulle det väcka ut på människan sen på året. Det skulle vara så räligt farligt. Farmodern till den som var här inne nu (från Greppholmen, Örby), hon smakte aldrig nån mjölk eller nåt smör långfredag, fastän de hade gott om det. Påskafton var det påskakäringarna var ute och åkte. Det var därför man skulle skjuta spjället innan solen gick ner. Det skulle man alltid göra. Det var aldrig värt att ha det öppet, för då kom påskakäringen ner på sin sopa och raka. Påskafton skulle det stora påskavaker till; stora tjärtunnor körde de ihop. Det har jag varit med och bränt påskavaka många gånger. Det sköts så alldeles här med. Det dåna och det small. Sådan som vinden var påskafton och påskdagen och annandagen, sådan vind fick vi ha till pingst. Det slog då inte fel, och det slår inte fel än. Är här kallt och det blåser kallt påskafton och påskdagen och annandagen så blir här kallt ända till pingst.