Transkriberad uppteckning

Det var ett lyckohem där de hade tomtar. Om där var tomtar i kvarnarna och mjölnaren var aldrig så full, så gick det bra med malningen ändå. De tog lite "till likers", men de mal sitt fulla ändå. - Det skulle väl vara sant att det fanns tomtar förr. De kunde göra mycket. De kunde göra allting i lagården, ge kreaturen och mocka och allting. Det var en som såg en liten tomte, som hade ett grässtrå på axlarna och drog på. Det var en sån rik bonde den där. Så tyckte han till honom, att han som är så liten kan bära ett så stort strå. "Ja", sa tomten, "det kan bli mindre". Sen drog han ifrån bonden istället, och han blev utfattig. De skulle alltid sätta ut mat till tomtarna julafton, talte de om. De bar det åt lagården. Och det var borta om morgonen, om det sen var tomten eller någonting annat som tatt det.