Transkriberad uppteckning
Det var en hustru, som alltid slog ut gröten på julkvällen, när hon lyfte av grytan. Då svor hon och de andra också, för att de inte fick gröt. Men så talade de med någon om detta. "Vad säger ni när det händer?" sa denne. "Vi svär." "Säg: 'Gud välsigne dej' i stället!" På julafton slog hon ut gröten igen. "Gud välsigne dej!" sa hon. Då damp någon från briket ner på golvet och sa: "Donkel dör utav törst". Det var en tomtgubbe, som inte fick något den gången.
