KORPSKRIFTEN

...
Meny

Julseder

Transkriberad uppteckning

Julfirandet började med att de doppade i grytan. Så länge min mor levde var vi alltid hos henne då. De kokade korv i en stor gryta och i den doppade de bröd. Sedan dukades julbordet. Var och en fick en julhög. Underst lång en rund kaka utav rågsikt utan hål, den var ett par decimeter bred. Däröver låg en vetekrans, den var rund och ungefär lika bred. Sedan var det annat slags bröd. Bland annat ett som de kallade ”julkusen”. Den hade formen av två korslagda S. För övrigt skulle det på julbordet finnas mat av alla de slag som fanns i huset. Julhögarna fick var och en ta med sig men den andra julmaten fick stå kvar över natten och den åt de utav innan de for till kyrkan på julmorgonen. På väg till ”julkyrkan” hade de tjärbloss och på hemvägen körde de i kapp så att det var livet till låns. Det gjorde de för att den som först kom hem, han skulle först få bärgat på hösten. Annandagen var bröllopsdag. En gång har det varit aderton brudpar på ”sanghusgolv” en sådan dag. Sedan har åtminstone inte i min tid några särskilda julseder varit knutna till någon dag i julen förrän tjugondedagen. Men tidigare har det visst gått stjärngossar och sjungit vid stugorna på trettondedagen. På tjugondedagen drog det en långdans igenom hela byn. De började i en stuga och så tog de varandra i hand och sprang in i nästa och där fick de alla som var inne med i dansen. I varenda stuga skulle de ”runt umern” som de sade, dvs. de skulle igenom vart enda rum. Så höll de på hela byn (Råda) igenom, och under tiden sjöng de: ”Tjugondag Knut bär jula ut”. Hos min mor hade vi alltid julgran men det var annars inte vanligt. Julhalm på golvet begagnade vi inte heller där, men på andra ställen hade de det. Jag har sett det en gång, det var på ett ställe nere i Skoga. De hade tjockt med långhalm över hela golvet. De brukade ligga i halmen på julnatten men jag tror inte att den låg kvar mer än själva juldagarna. I julhögarna hos min mor var det ett bröd som såg ut som en fisk också. Det var ”noppat” i ytan så att det såg ut som fjäll.

Socken Ekshärads
Landskap Värmland
Härad Älvdals hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (DAG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Fler sägner från Värmland

Se alla i Värmland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR