Transkriberad uppteckning

Det var en pråmkarl ifrån Transtrand som trodde på tomtar. Han berättade att en gång när han skulle gå till ladugården för han hade jordbruk också så kunde han inte få opp dörren för det var alldeles som om någon skulle ha stått på insidan och hållit emot. Då svor han till och kastade sig emot dörren så att den gick upp och han tumlade i väg långt in. Då fick han se en tomte som stod där och skrattade åt honom. Det bor en gumma vid en tjärn här invid Edebäck och hon tror fullt och fast på tomtar. Hon har talat om att en gång låg hon på en loge och så såg hon flera stycken hur de hoppade över balkarna där. De var inte stort mer än en fot långa men ändå så lyfte de sängen ända upp emot taket. Men hon var inte rädd utan hon sade till dem att de fick gärna lyfta henne till taket rikligt för hon var inte rädd. Då lät de henne vara i fred sedan.