Transkriberad uppteckning

Korta-Maja dog när jag var sju eller åtta år. Hon hade inte mer än en ko, och hon hade sina bägge föräldrar att försörja. Hon hade mjölk tillräckligt, för hon kunde mjölka i ett gärdsgårdsknäppe, där tre hag stötte ihop. Det var så i Sommarsfall. Hon kom till syster sin, Greta i Espänga, och den var så förargad för att de sa att Maja kunde trolla och mjölka. "Ja, jag kan la visa dej det", sa Maja. "Tag hit en hink!" Hon fick hinken och ställde den på en pall och tog av sej sina bägge strumpeband och knöt ihop dem och drog dem genom en krampa i taket och slog knut vid krampan så inte tåget rubba sej. Sen mjölka hon sin systers bästa ko. Hon mjölkade hinken mer än halv. "Ska jag mjölka mer?" frågade hon. "Nej i Jesu namn, så mycke har jag aldrig mjölkat", sa Greta. "Ja, mjölkar jag mera, så dör kon", sa Maja.