Transkriberad uppteckning
Denne ligger N.O. om kyrkan uti den s. k. »kastal-backen», hvilken sjelfvilligt och med största möda under 122 dagar uppgräfdes 1864 af klockaren Erik Stenquist; — nederst till 3 alnars höjd murad af kalksten, men deröfver äfven af gråsten. Tornet tyckes hafva varit rundt; diametern invändigt är 14 alnar. Midt uti är en grundval, som är 3:8 i fyrkant, förmodligen stödet för bjelklagrets inre ändar, då dess yttre hvilat på ett 5 tum bredt språng eller kant invändigt i ringmuren. Murarna, liksom hela backen deromkring (med fastare murbruk) bestå delvis af gråsten. Här fanns redan 1825 omkring 10 steg N. om »Kastalen» 2:ne stigbyglar, ett hästbetsel, sadel-knapp (?) af metall och 3:ne värj-spetsar, stora tukt-sporrar af järn —, enligt uppgift; och under gräfningen 1864 flera fornsaker, såsom: stycken af flera kammar, 2: ne pil-spetsar (af järn), en ben-knapp, knif-skaft (med ben-handtag), dolk (eller knif), Messing-Ring (vriden), järn-stycken, spikar och spännen (af järn), en Svin-tand, kol, m. m. — (Huggna stenar äro der ock funna) hvilket allt är inlemnadt till Elem. Läroverkets i Visby samlingar. Folksägnen är, att under kriget en Höfding inneslöt sig i »kastalen» och lade allt sitt silfver och guld i en kopparkittel; men blef innebränd med allt sitt myckna gods. — Nederst i grunden skall på djupet finnas en koppar-dörr. Erik Stenquist, klockare i Vestergarn, f. 1801. (Min Ber. t. K. Akad. 1864, s. 305.) Till Visby Elem. Läroverk har jag, hösten 1866, genom E. Stenquist från Vestergarns-»kastal» inlemnat: 2:ne pil-spetsar, en mindre Ankar-klo samt en liten messing-klocka. Konceptanteckning till III: 458 i S 40 n, s. 200 (1864). Sägen: vid kriget förde en kopparkittel deri m. lade sitt silfv. o. guld — allt blef inebrändt. Derund. skall finnas en koppardörr.
