Transkriberad uppteckning

När en karl från Glose-udd i Gammelgarn en natt körde förbi Trosings, der en gammal Gubbe plägade spöka, ropade han åt gården: »Jäst däu haj me, Hans! skatt däu fa akä!» Straxt var ock spöket Trosings-Hans der; men då sade karlen: »Väl kunde jag bindä dig här vid mil-pålen, men värste fan! då skall jag gå hit och lösa dig i mårrtäjli! Hellre fart däu da akä jär millum bak-hjauli!!» — Dermed så band han ett »taum-skaft», på hvilket han först afskar knuten, mellan bakhjulen, så att det släpte till ett qvarters längd i vägen. — Då såg man hur det arma spöket fäktade, men ej fick åka; tills de kommo till Kyrkjufves, då karlen sade: »Ga däu nå till körku; nå farar jag haim!» — Dermed försvann spöket med rop och skrik. O. Fr. Hartman.