Transkriberad uppteckning

Så kallas de lagda eller uppstaplade stigar, som öfver sanka ställen voro liksom en fortsatt spång, och hvilka i äldsta tider icke allenast begagnades af fotgängare, utan väl också af ridande folk: de voro sålunda länge de Gamles enda landsvägar orter, byar och gårdar emellan. Dessa »staplar» bestodo än blott af flata kalkflisar eller kullerstenar, lagda uti äfjan, och än af »bular» (flathuggna stockar), stundom af långa upplagda murar, åter af här och der satta pelare, mellan hvilka breda och grofva ekestockar sträckte sig. Men sådana »staplar» finnas ännu (1870) på Gotland, t.ex. uti Hainum, af hvilka ofvanstående teckning framställer den som går öfver marken mellan Kyrkebys och Riddare hemman, och som ännu begagnas höst och vår. Dylik genväg finnes äfven mellan kyrkan och Boters, hvilken går öfver myren, men är numera mycket nedsjunken och föga nyttjas, samt ändtligen en tredje sådan stig, som går mellan Boters och Gute i Bäl. Folksägnen vet ännu berätta, att det i forntiden blott funnos tre gårdar uti hela Hainum, då »fålken» gjorde »staplar» mellan sig; och dessa voro Körkeböis, Boters och Riddare (hvilken gård, säges det, fordom — eller före 1315 — hade annat namn, som man tror var Bjers). Dessa hemman egdes en tid af tre systrar, af hvilka hvar och en byggde så höga trappgafvels-portar att de kunde synas från gård till gård. Hans H:n Boters, f. 1781.