Transkriberad uppteckning

Detta gamla hus från förfädrens tid hade murar, som voro goda två alnar tjocka samt byggda dubbla och (med grusfyllning mellan dem) mest af stora gråstenar. Dess lägre och vestra del var längre och hade »raukt» (högt) »spärr-tak» med bräder, men den öfre flatt tak med »huggna» bräder laggda i börding eller på tvären (under det yttersta brädtaket. M. L:n Hangre). Hela huset var omkring 18 aln. långt. Åt vester var hvardagsstugan med en ofantelig »ligge-spis», i hvilken ofta efter hand insköts en »grue-packe», som i början var sex alnar lång; och der voro i gafveln fyra 18 tum höga och breda fönster, på tvären afskilda medelst en sex tum tjock eke-stock, i hvardera af hvilka satt en målad bränd ruta, samt på södra sidan ett lika lågt fönster, men tredubbelt uti längden: ändtligen funnos sittbräden uti fönster-smygarne. Uti nedre våningen af husets höga del var ett mörkt källar-rum utan hvalf och all dager. Till öfre våningen ledde långs norra muren en brant trappa till en förstuga trång såsom ett skåp, hvarifrån man inkom i »haug-stäuu», f.def., som endast hade tvenne äfvenså små fönster med brändt glas och en smal väggpost mellan sig samt i taket »riar» (bjelkar) 14 tum i fyrkant och blott med en alns afstånd från hvarandra, men mellan hvilka prålade gyllenläders-tapeter sirade med blomster, rosor, foglar och andra djur. — Loftet (vinden) uti husets vestra ända hade gafvel af bräder. Denna gamla byggnad ansågs på sin tid säkert vara storståtlig, eller så att hon kunde anstå en rik och ansedd bonde, som var tingsdomare. Ty sitt förnämsta anseende hade det uråldriga huset af de trenne märkliga stenar, som suto inmurade på dess södra sida ofvan dörren, hvilken hade vanlig grof träkarme af eke samt var försedd med »svaipar» (halfdörrar) och der framför en stor slät kalkstenshäll, »brofleis» (IV: 588)1. Nils L:n Hangre, f. 1791. Matts L:n Hangre, f. 1798. Anm. Dessa trenne monumentala stenar ligga ännu (1871) der inne på »lill-gården». [I marg. vid andra stycket]: Landsdomaren Kyrkebinge var en mäktig man, som hade en äng, Ben'te-gärde (i Anga) samt en humlegård ute i Södret. M:s L:n Hangre. [Vidare i marg.]: Gott:ds Allehanda 1877, N:o 103. — Se: 31. Vall-stena [II. Ortn. 31]. Koncept till IV: 576 i R625: to, s. 16 (1871). Domaren vid Hangre var hedning, tog alla kristna böcker, bibl. m. m. i Gothem, förde dem ut på S. Olofs-holm, lade dem i bål att bränna dem —, såg sig om då h:s gård, Hangre, brann — skonade böckerna. Han skyndade hem — det hade brunnit, m släcktes.