Transkriberad uppteckning
[A] En Finne kom in vid Sigreifs i Vamlingbo och fick der »till bästar». Han tackade »folken», men sade att han [ej] kunde betala välfägnaden; men, om något gods vore förloradt i huset, kunde han visa igen. Ja, mor sade då, att hon förlorat en duk. Finnen frågade då om tjufven skulle komma igen naken eller klädd. Det tyckte man kunde vara det samma; och så pratade man om ett och annat. Men bäst det var, kom ett qvinfolk (som ej visste till sig) rakande in genom dörren och kastade duken till mor, då hon vaknade i det samma och skämdes som en hund när mor sade: »Jag har inte lån't dig någon duk!» och störtade så på dörr och rännde hem igen (VI: 116). C. B. Östman. Koncept till III: 587 [A] i R 625: 5, s. 116 (1866). En Finne kom in t. Sigraifs Waml:bo o. åt, men sade att han intet hade att betala m., men sade att han kunde skaffa igen förloradt gods. Nå, mor hade förlorat en duk. Finnen frågade om tjufven skulle koma igen naken eller klädd. — De pratade om ett o. annat; men bäst det var kom ett qvinfolk (som ej visste af sig), kastade duken t. mor o. vaknade då, skämdes s. en hund o rännde hem igen, när mor sade: »jag har inte lånat dig ngn duk!» [B] I en gård voro penningar bortkomna och en finne lofvade att visa igen; men tjufven skulle ej sjelf bära dem åter, utan mista ett öga. Nå, finnen skref en ring på bordet såsom ett öga; och när han då med en knif stack deruti, skrek en katt-unge till af smärta och det ena ögat rann ur honom. Ty snart fann man pengarna i ett hål under sängen, dit kattungen hade släpat dem ned från fönstret, hvarest de legat. Koncept till III: 587 [B] finnes i R 625: 5, s. 118 (1866).
