Transkriberad uppteckning

Det var en gång en bonde och hans kärring, och de voro alltid öfvers ens, hända hvad som hände ville. Så sålde gubben deras enda ko för ett par gamla skinnbyxor till tvenne gyckelmakare. Nå, men de menade dock, att han väl derföre skulle bli olycklig för hustrun när han kom hem. »Har ingen nöd», sade bonden, »jag och mor äro alltid öfverens»; och så slogo de vad med honom om 200 daler. Och så följde de tvenne skälmarne hem med honom för att lyss. Men bondens gumma hon var nöjd hon med hela handeln. Då sad' bonden till sin hustru: »Mor, det var inte nog att jag sålde kon för ett par gamla skinbyxor, men jag bytte snart bort dessa för en gås, du!» »Ja», sad' kärringen, »det var allt för bra, för då få vi oss både stek och ister och fjäder med!» »Nej, Mor, det var inte nog med det, ty jag bytte straxt gåsen bort mot en pung med häst-lortar!» »Kors», sad' kärringen, »ack, hvad du är klok käre far! ty ha' vi bara den rara gödseln, så kan vi dugtigt göda åkern och då få vi snart väl med hvetekaka: gud signe dig, min Gubbe! Då öppnade bonden dörren för de begge herrar skälmar, som stått der ute och lyssnat, bad dem bara stiga in och betala honom de 200de dalerna, som de slagit vad om. L. O:n Kallbjärga, Fårö, f. 1799. [Koncept till föreg. i R 625: 8, s. 124:] Gubb:n & Kärr:n voro allt. öfrens. Så sålde gubb:n deras ko t. 2 gyckelmakare f. ett par gamla skinnbyxor. Nå, m. de mente på att han dock skulle bli olycklig då han komme hem t. K:n o. slogo vad om 200 daler, hvarföre de skulle följa m. att lyss. Men, K:n var nöjd m. det. — Men, jag bytte bort byx:a mot en gås — — bra. Gås bytte han bort f. en pung m. hästlortar — — Bra, att göda åkern m. Då öppnade G:n dörren för herrarne, s. hört allt detta o bad dem stiga in o. betala våget, s. var 200 daler, s. G:n verkl. fick.