Transkriberad uppteckning
En Bonde hade engång varit så lycklig att hitta en hvit-orm den han genast skulle koka lefvande och lyckt i gryta på elden. Men han uppdrog detta bestyr åt sin piga, som inte visste hvad det var för godt i grytan. När det då kokade opp, så sprutade ett litet stänk af flottet eller spadet uppå pigans finger, och hon slickade af det i detsamma. Men dermed så blef hon »allvetande», d.v.s. klok på allting, med att veta det tillkommande, att kunna bota, få igen gods m. m. Men Bonden, som sedan åt opp hela hvitormen och drack ut allt spadet ensam, blef ej klokare än förut; ty pigan hade händelsevis fått den första kraften af Hvit-Ormen, och det [är] blott denna som kan förläna menniskorna en så förunderlig förmåga. — Slut. L. O. K. Edv. Olsson.
