KORPSKRIFTEN

...
Meny

"Elakt" och bot

Transkriberad uppteckning

Jag var i Luleå och arbeta, och jag kom ut för elakt en gång. Det brände åtminstone alldeles i ansiktet och illsved. Då gick jag till en käring där, som skulle förstå sej på sånt där, och hon sa jag skulle komma igen på kvällen efter arbetet. Då tog hon tre stenar, en ur luften, en ur jorden och en ur vattnet och hov in dem i järnspisen och elda dem röd, och så hade hon en vattenbalja och hov dem dit. Och stenen som var ur luften han for i småbitar, men de andra höll. Då hade jag råkat för i luften, sa hon. Och så fick jag dricka opp ett glas utav det där vattnet. "Resten gör jag själv", sa hon. — Blev ni bra? — Ja nog blev jag bra nog.

Socken Bygdeå
Landskap Västerbotten
Härad Västerbottens län mellersta d:a tg
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Uppsala (DFU)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad:

Fler sägner från Västerbotten

Se alla i Västerbotten »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR
MIMER //