KORPSKRIFTEN
...
Marknad
Logga in
Meny
Folktro & Sägner Klövsjö, Jämtland 1938

"Tivelbark" som botemedel

Transkriberad uppteckning

Tiveln (tibasten) han skulle vara bra. Dom flängne baschn (barken) och ga haka (mot sjukdom).

Socken Klövsjö
Landskap Jämtland
Härad Bergs tg
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Uppsala (DFU)
Licens Creative Commons (CC-BY)
Originalpost Visa på Isof Folke

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad:

Fler sägner från Jämtland

Se alla i Jämtland »
Klövsjö, Jämtland

Gengångerskan uppenbarar gömställe

Det var en som dom kalla för Lapp-Mårten i Berg, och han mötte en gång en käring som var död, och han var full och sa åt' a: "Är du framme du å?" Och då tala hon om att hon hade gömt pengar bakom åsen på hjällen. Och sen försvann hon. Dom ska inte kunna tala såna där förrän man har talat dom till själv.

1938 Läs sägen →
Klövsjö, Jämtland

Skjuta vid förlovning

Här har dom brukat, och brukar än, att skjuta vid förlovning. Dom har också brukat lägga hinder i vägen för dom då dom kom hem. Man for till Östersund och köpte ringar, och den tid då ej järnväg fanns följde man ångbåt till Svenstavik och åkte sedan efter häst samt kom fram mitt i natten (tillbaka till byn). När man närmade sig byn, kunde då grindarna vara fastbundna, hässjeroer släpade och lagt i vägen och så. Jag vet inte varför, men det var väl för att dom skulle hinna få tillfälle att skjuta för dom. Då knalla dom och sköt då. Och så där gör dom än. Nu är det ju bilar dom kommer med, men dom gör på samma sätt. Så gjorde dom när vi förlovade oss också. Dom sköt så det låg som en rök bortöver byn.

1938 Läs sägen →
Klövsjö, Jämtland

Lotta om flickorna

Juldag om natten (natten mot annandag jul) brukade pojkarna lotta om stårschan. Dom skrev namnen på ett papper, och sen då skulle dom gå på natten till den flicka som dom hade fått. Om dom inte ville gå till den dom hade fått, skulle dom böta 25 öre. Jag fick nog min man jag också på det viset. Han hade fått mitt namn han, och han kom till mej på natta. Men int sov jag nå den natta int. Jag var så ung jag då, och han var åtta år äldre, och jag tyckte det var agasamt (respektingivande) jag. Men det blev nog så att det blev han då.

1938 Läs sägen →
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR
MIMER //