Transkriberad uppteckning

Svar til frågelista 16 bakning Ortens namn var bakä. U nå fick vårr baksi. De sades även så, bak pannkakä, eller äppläkakä. Ordet baka åsyftar hela arbetet med brödets tillredning. Ja har inte sades de, int bakupp bolldaigen änno. Eller baktrugä skall vårr gär bältar raint. I regel bakades i storugn var tredje vecka, då mycket rågsurbröd. Svart rågbröd är helt borta nu. Men förr ännu på min tid var de just de svarta surbrödet som gälde bakning. Annan bakning var blott någ väit bollar u någ långar som int alls räkte till nästa bakning. Men då fick man även om de kom främnäs sla pa pannbotnän som de sade när de hälde smet i stekpannan till tunnpankakar som åts till kaffe. / Ugnstroll skall vara två maträttar i, nämligen på ena sidan lägger man fläskskivor och på den andra fisk, med fisk menade man alltid ströming Brödet skulle vara så stort så det räckte till familjens storlek, så alla fick sin del av ugnstrollet Det bakades en grop i brödet där fläsk och fisk lades. Sedan skulle det täckasöver med ett deglock som skulle vara så lagom på alla vis um det skulle lyckas och bli bra, var det för tunt så det gick hål när kött och fisk började koka ini då det blev ett riktigt troll som spydde örer [över?] annat som var i ugnen. Varje gång mor bakade hade vi sådan tillagning som kvälsmat Så annan matlagning behövdes ej bakdagen. Då var allt färdigt i ugnen med en gång. därefter torkades säd om det var behövlit. På hösten torkades frukt, gåttar. / Fide, Gotland Josef Hjorter (ULMA 32276)