KORPSKRIFTEN
...
Marknad
Logga in
Meny
Folktro & Sägner Borgsjö, Medelpad 1946

Mylingar

Transkriberad uppteckning

I Lokåsen, ett fäbodställe, som ligger 2 mil söder om Erikslund, hörde I.-B. Haglunds moster, Kätsin, en sommar ideligen barngråt vid en hölada. Det troddes, att en kvinna, som gått vall där sommaren förut mördat sitt nyfödda barn och sedan gömt det vid denna lada.

Socken Borgsjö
Landskap Medelpad
Härad Medelpads v. d:a tg
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Uppsala (DFU)
Licens Creative Commons (CC-BY)
Originalpost Visa på Isof Folke

Fler sägner från Medelpad

Se alla i Medelpad »
Borgsjö, Medelpad

Om kloka

Om kanske Borgsjös största trollkarl, Per Grund i Grundsjön kan utöver det myckna som tidigare nämnts om honom blott omtalas, att han kunde åka över en av Grundsjöarna på en stenhäll. Han stod på stranden och ropade efter båt men fick ej någon, och då färdades han i stället över sjön på en flat stenhäll. en gubbe i Holms socken i mellersta Medelpad (grannsocken till Torps) var trollkunnig. Han påstås ha förvärvat sin trollkunnighet genom att taga upp en död person ur graven. Detta lik behöll han sedan, men han tog endast vissa delar av liket (fingrar etc.) för att kunna trolla därmed. Söder om Ångesjön hade Gullik Jonsson (sagesmannen) i många år sitt hem (innan han flyttade till sin nuvarande gård i Ånge köping). Där hade också en kvinna vid namn Malin sitt hem. G-J:s mor hade en gång en ko, som var duktig att mjölka. Så plötsligt upphörde kon att både äta och mjölka. G.J.s mor sökte då upp Malin, som genast frågade, huruvida någon varit in i fähuset, sedan kon blivit befruktad. "Ja, det har Israels Stina – grannmoran – varit". Svarade GJ:s mor. "Ja, jag förstår det", sade Malin. Malin gav då kon någonting, och kon blev snart bra igen. Malin tog en gång bort en värk på knäet på G.J., då han var borta och körde timmer. Han körde då vid ett tillfälle på sidan om vägen genom att hästen gjorde någon "manöver" och han blev alltså skrämd (!). Av Malin fick han då en isterbit att smörja knäet med. Efter smorningen skulle han kasta denna isterbit på elden. G.J. blev genast bra i sitt knä. – Det var en trollkunnig man vid namn Jöns-Olov, som bodde i Ånnbyn mellan Bräcke och Stavre i sydöstsra Jämtland. G.J. såg en gång i sin barndom denna Jöns-Olov stämma blodet på en pojke, utan att han såg pojken. Det räckte bara med att han visste om att pojken höll på att förblöda. En gång botade Jöns-Olov en ko åt en person, som hette Åkerman. Kon fick intaga något slags "smörja". Kon hade dessförinnan upphört att mjölka helt plötsligt. Kon blev nu bra med ens. Djurläkaren, som kom till Åkerman, fick se, hur kon såg ut i munnen efter Jöns-Olovs behandling. Djurläkaren yttrade emellertid: "Det finns sjukdomar, som ej djurläkare kunna bota."

1946 Läs sägen →
Borgsjö, Medelpad

Mylingar

Vid en bastu i Julåsen, 10 km söder om Erikslund hörde man för omkring 100 år sedan ofta barngråt om kvällarna (alltid vid skymningen!) Det troddes vara en kvinna, som mördat sitt nyfödda barn vid den platsen. När man sedan skaffat det en "hjälppräst", som gick där en kväll och "läste" över barnet, blev det tyst.

1946 Läs sägen →
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR
MIMER //