Transkriberad uppteckning

Om påskafton – somliga gjorde det redan på skärtorsdagen – tog man tjärbyttan å gick till fugges å strök ett kors med tjära på dörrarna. Ingen påskkäring skulle då ha makt att komma in å skämma kreaturen. Jag har hört talas om de som vakade över fårhuset om påsknatten, för att inte påskkäringar skulle komma in å ta ullen från fåren. De gamle påstod att de gick in i fårhuset å klippte fåren vid öronen. Det var inte annat än till ont di skull ha den ullen. Om påskkvällen laddade man bössan, å när det började mörkna, så gick en ut å sköt. Det var allmänt att en skulle skjuta den kvällen. Det blev som tryggare, när en hade gjort det. Påskkärringarna skulle till Blåkulla. Di tog följe med varandra på vägen. Moster hade hört en hel käringskock en påskkväll. Di smattra å prat, så [en] kunde höra dem lång väg. Påskbrev har en brukat kasta till varandra. Då skulle en vara utklädd å springa till stugorna med kärringar som en hade ritat ut på papper. Jag mins en vers som en brukade skriva på papperet. ”Sopa, raka jag dig sänder, samt ett litet smörjehorn. Smörjer du väl så rider du fort till dess du kommer till Blåkulleport.”