Transkriberad uppteckning

"När jag va liten, å va hemma i Berga, så skulle far bygga en ny byggning. Men grundstenarna, som dom tog, fick inte ligga ifred. Stenarna blev bortflyttade på nätterna. Särskilt va de ett hörn där aldrig stenarna fick ligga ifred. De va de hörnet, som vette åt Linköping till. Karar- na som byggde, sa åt far, att stenar- na, som låg i de hörnet, va nog bäst att få bort, och lägga där dom va tagna, för de va nog gårdsråt som rådde om dom, och rået ville nog ha dom ifred. Karar- na trodde, att vi skulle aldrig få nån fred me de där rumme, om vi inte tog bort stenarna igen. Men de där trodde inte far på, och så fick dom ligga. Men de blev, som kararna sa, för de va ingen fre me de där rumme. Alla dom