Opinion & Debatt Publicerad 2026-06-13 av @vhrafnhed

Vid skrivbordet, eller snarare i modern tid – med en laptop i knät och en halvtrött hund troget vid min sida. Det råder ett perfekt skrivväder på utsidan med en massa regn som smattrar, och jag passar på att gå igenom mina olika projekt. Men när jag sitter här och blickar över alla dokument, artiklar och gamla noteringar slår det mig plötsligt: det är sällan skådat med en massa emojis i dessa texter. Och det har fått mig att börja fundera över vårt moderna digitala bildspråk.

Frågan jag ställer mig är om jag personligen har blivit lite allergisk, eller kanske bara gammalmodig? Jag anser i grunden att det är textens egen meningsbyggnad och ordval som ska skapa och förstärka det intryck vi vill förmedla till läsaren. När de färgglada små symbolerna smyger sig in överallt känns det ibland som att de snarare stör vårt djupare tänkande och urvattnar den faktiska känslan i texterna.

Att avsluta en kort, snabb mening i ett SMS till en vän är en sak – där fyller de en funktion för att snabbt sätta en ton. Men det här med att strössla emojis i slutet av precis varje mening i större, mer genomtänkta inlägg har kanske gått lite väl mycket till överdrift. Har vi blivit så lata i vår digitala kommunikation att vi inte längre litar på att våra egna ord bär hela vägen fram, eller har bildsymbolerna blivit en krycka som egentligen bara står i vägen för det genuina berättandet? På Korpskriften vill vi låta texterna tala för sig själva.

Skribent

vhrafnhed

Att låta kreativiteten hämta näring ur de gamla nordiska rötterna - där myter, natur och glömda sedvänjor möts - samtidigt som man väljer att landa och ta livet i sin egen takt. Det finns en enorm styrka i att sakta ner i en värld som annars bara snurrar allt snabbare. Ja det är lite så som jag är!

Skapa diskussion Dela till Threads